Sanningen som jag ser den

Yrvaket läser jag om att det tydligen svänger om kanonerna runt ACTA-förhandlingarna (jag hann inte läsa något alls igår, känns det som). Det är bra. Jag har tidigare bloggat om varför man ska akta sig för ACTA, och det gäller fortfarande. Det är inte avtalet i sig som är dåligt, utan vad som beslutas.

För att förhindra att sådana dumheter som exempelvis “Three strikes” (du blir avstängd från Internet om du blir anklagad för fildelning tre gånger) förhandlas fram kräver parlamentet full insyn i förhandlingarna och att sådant som strider mot parlamentets tidigare beslut inte får förekomma.

Detta är viktigt inte bara för PP/Gröna och PPE/ECR, som från början lade fram varsin resolution, utan nu har en gemensam resolution nåtts över partigrupperna och lämnats in.

Ur resolutionen:

10. Considers that in order to respect fundamental rights such as freedom of expression and the right to privacy, with full respect for subsidiarity, the proposed Agreement must refrain from imposing any so called “three strikes” procedures, in full respect of the decision of Parliament on article 1.1b in the (amending) Directive 2009/140/EC that calls to insert a new para 3 a to article 1 Directive 2002/21/EC on the matter of  “three strikes”

Rick Falkvinge skriver:

Och via Hax och Christian får jag precis nyheten att texten till resolutionen nu är postad. Det är starka kanoner så att det svänger om det! Parlamentet sätter ner foten om att de inte tar skit av den här sorten över huvud taget, och kräver både öppenhet, insyn och att vissa element (avstängningar från Internet, gränsgenomsökning av handväskor efter kopierade skor) inte får förekomma.

EDIT: SvD verkar dock ha missat vilka som var delaktiga i drivandet av resolutionen (tips från Skype).

Start Slide Show with PicLens Lite

Häromdagen skrev jag ett inlägg om saker jag tyckte var konstiga i Ricks beteende. Jag tvekade lite innan jag postade det, för det var ett rätt kritiskt inlägg, kände jag, och det kanske inte skulle vara smart att posta på min blogg. Ska man verkligen föra fram kritik så öppet?

Men så hade jag precis postat det här. Och det är ju så jag gör. Tycker eller tänker jag någonting så skriver jag det på min blogg.

Det är ett invant beteende, men också ett sätt att kommunicera på, och ett sätt att få tankar och idéer prövade av partikamrater och kompisar. Ungefär som i samtal oss emellan, men lite mer öppet.

Och innan jag postade tänkte jag på andra bloggar jag läst som postat liknande inlägg. Det har helt enkelt blivit någon slags kultur i Piratpartiet att öppet diskutera missförhållanden och sedan komma till konsensus och rätta till det.

Piratpartister i allmänhet tänker inte på att hålla saker hemligt. Vi diskuterar öppet i forumet och på paddor, och vi utvärderar oss själva i våra bloggar.

Vilket annat parti gör det i samma utsträckning?

Tänk om hela riksdagen var full med sådana personer som bloggade om sina känslor och upplevelser under dagen i riksdagen! Varje dag…

Jag tyckte till exempel inte att det inte gick att få plats med alla tankar om distriktskongressen för Ung Pirats östra distrikt i ett enda blogginlägg och kände att det var bra att andra skrev om det också. På så sätt kom en mer nyanserad bild fram. Tänk om man hade tillgång till 349 blogginlägg om en debatt i riksdagen man var intresserad av. Informationsflöde? Ja, då får man väl skapa en padda och försöka strukturera upp fakta tillsammans med andra.

Tänk om alla politiker kritiserade sig själva lika mycket som de kritiserade andra? Öppet.

Det är sant att vi i PP ibland kan ge varandra en känga, och vi kan ha en dålig dag. Vi kan missuppfatta situationer där vi själva inte varit närvarande och bli arga. Men vi vågar säga vad vi tycker. Vi håller inte tyst. Det är sådana politiker jag vill ha i riksdagen.

DN skrev igårkväll om den utläckta informationen om ACTA.

Det amerikanska förslaget skulle enligt IDG News Service ge innehavare av upphovsrätt ökade möjligheter att hålla internetoperatörer ansvariga för illegal fildelning och lagring av olagliga kopior av exempelvis film och musik. Operatörer som inte tar sitt ansvar skulle riskera stämning.

Justitieminister Beatrice Ask beklagade igår morse på internetdagarna att ACTA-avtalet var hemligt, eftersom detta ledde till sådan här ryktesspridning, som hon verkade tycka att det var. Hon nämnde inte alls problematiken i om en operatör anses skyldig till innehållet i nätet som förmedlas, vilket var vad Oskar Schwartz frågade, och vad jag ville höra henne prata om.

Själv hoppas jag på många kollegor som förstår hur problematiskt, för att inte säga idiotiskt, det är att hålla operatören ansvarig. Blir du påkörd av en bil går du inte till vägverket och kräver ersättning. Om du anser att ett brott har skett går du till polisen och anmäler det hela. Ansvarig är brottsutövaren och ingen annan.

Att använda sig av verktyg som kan användas både till laglig aktivitet som olaglig gör inte tillhandahållaren av verktyget medskyldig.

Gör du operatören till ansvarig kommer vi dessutom få allvarliga problem när dessa känner sig tvugna att censurera nätet för att undvika att bli skyldiga till brott. Detta låter kanske inte lika horribelt för vissa, som kanske tänker att censuren kommer att begränsa sig till olagliga siter.

Tänk om.

I Frankrike, fick jag höra i förrgår, har de tre största bolagen i princip bildat kartell, och de blockerar protokoll. Du kan inte använda skype eller bittorrent som följd av detta. Jag hoppas att någon kommit på hur man kommer runt detta, men är det verkligen ett internet som vi vill ha?

Torrenttekniken är fantastisk för filöverföring när material ska spridas till många, och många kulturskapare använder detta i reklamsyfte. Det är vanligt att mp3-filer är gratis och tillgängliga, men vill du wav får du betala. Konsumenten är nöjd och producenten är nöjd. När Napster stängdes ner slutade en vän till mig att göra musik, för han kände att hans affärsmodell, som gick ut på att släppa musikfilerna fria, var för motarbetad.

Detsamma händer fortfarande. Och det är inte politiker som vill detta. Det är istället stora bolag med mycket pengar. DN.se får inte läsa ACTA. Amerikanska bolag inom film, musik och mjukvara har varit delaktiga i ACTA-förhandlingarna. Det säger inte lite om vem som styr processen.

Lagar anser jag ska ha folkligt stöd. De är där för att skydda befolkningen. Så att befolkningen kan tjäna pengar och leva tryggt. Om lagarna inte passar ett stort företag i ett land är det synd för dem, men inget vi ska behöva gå emot hela befolkningens vilja för.

DN.se skriver även:

I EU och Sverige säger lagen, i detta fall e-handelsdirektivet, att en internetoperatör inte ska hållas ansvarig för innehållet i kommunikationen man förmedlar, så länge operatören inte är sändare, mottagare eller på annat sätt är delaktig i innehållet. Denna princip kallas ”mere conduit”, vilket avser att operatörerna endast tillhandahåller ledningar.

I debatten har mere conduit-principen framhållits som en garant för att privatliv och korrespondens skyddas på det sätt som föreskrivs i artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Att upphäva principen har liknats vid att låta posten öppna och läsa brev.